FILOSOFISKA NOTISER


Filosofiska Notiser Årgång 3, Nr 1, April 2016
Hela numret som PDF
Paul Schollmeier
De Facto and De Jure Dependence

Abstract
A prominent philosopher of science finds inspiration in Plato for a new theory of causal dependence, which he calls "de facto dependence". He reminds us that Socrates distinguishes between a cause and that without which a cause would not be a cause, and he argues that the that without which, to use a shorter locution, is a cause maker. I wish to argue that the that without which enables us only to distinguish causal dependence of two kinds, which I call "de facto dependence" and "de jure dependence." With an application of Mill's methods, I nonetheless show that there are de facto and de jure cause makers, and that de facto cause makers can be of two kinds.

Ladda ned PDF

Young-sook Lee
Kant's Theory of the Sublime in Nature and His Concept of Nature

Abstract
When we reflect on how man relates himself to Nature, we see that there arise two different positions. One is to set man against Nature, i.e., the dualistic concept of Nature; the other is to conceive man as a part of Nature, i.e., the non-dualistic concept of Nature. Of these two, Kant takes a dualistic position. In this essay, I shall discuss Kant's aesthetic theory, especially his theory of the sublimity of Nature, in conjunction with his dualistic concept of Nature. I'll show that Kant's sublimity theory has several problems and that those problems are closely connected with his dualistic conception of Nature. Then I'll show further that those problems can be successfully resolved in the non-dualistic concept of Nature. By doing so, I'll suggest that the non-dualists' understanding of Nature is more adequate.

Ladda ned PDF

Daniel Rönnedal
Satslogiken, Sanningsfunktioner och Semantiska Tablåer

Abstrakt
Den här uppsatsen handlar om satslogiken, sanningsfunktioner och semantiska tablåer. Syftet är dels att sammanfatta några intressanta fakta om satslogiken, dels att presentera viss ny information om denna välutvecklade gren av logiken. En sanningsfunktion är en funktion som tar oss från sanningsvärden till sanningsvärden (Det Sanna, Det Falska). Det finns 1-ställiga sanningsfunktioner som tar ett sanningsvärde som input och ger ett sanningsvärde som output; det finns 2-ställiga sanningsfunktioner som tar två sanningsvärden som input och ger ett sanningsvärde som output osv. Satslogiken är den gren av logiken som handlar om sanningsfunktioner. I den här uppsatsen undersöker jag alla 1- och 2-ställiga sanningsfunktioner. Jag utvecklar semantiska tablåsystem som innehåller konnektiv som uttrycker dessa sanningsfunktioner och introducerar en mängd tablåregler som kan användas i olika tablåbevis. Jag definierar att antal grundläggande begrepp, visar hur satslogiken kan simuleras i predikatlogik, går igenom en mängd användbara regler, och nämner flera intressanta teorem och metateorem.

Ladda ned PDF

Daniel Rönnedal
Konsistens, Inkonsistens och Strikt Implikation i Aletisk-Deontisk Logik

Abstrakt
Aletisk-deontisk logik är en typ av bimodallogik som innehåller två typer av modala operatorer: aletiska och deontiska. De aletiska operatorerna kan användas för att symbolisera uttryck såsom: "Det är nödvändigt att", "Det är möjligt att" och "Det är omöjligt att"; och de deontiska operatorerna kan användas för att formalisera uttryck såsom "Det bör vara fallet att", "Det får vara fallet att" och "Det är fel att". Alla dessa uttryck symboliseras med hjälp av monadiska satsoperatorer. En monadisk satsoperator tar en sats som argument och ger en sats som värde. Jag har i tidigare arbeten beskrivit en mängd aletisk-deontiska system (Rönnedal (2012), (2012b), (2015b)). I den här uppsatsen visar jag hur man i dessa system kan definiera tre dyadiska satsoperatorer som kan användas för att säga att två propositioner (sakförhållanden) är konsistenta eller inkonsistenta eller att en proposition (ett sakförhållande) strikt implicerar (medför) en (annan) proposition (ett (annat) sakförhållande). En dyadisk satsoperator är en satsoperator som tar två satser som argument och ger en sats som värde. Jag åskådliggör hur man med hjälp av dessa definitioner kan härleda en mängd semantiska tablåregler. Dessutom bevisar jag flera intressanta teorem som innehåller uttrycken "konsistens", "inkonsistens" och "strikt implikation".

Ladda ned PDF